Stornäsudden och Östra Havsnäs

– två grannbyar vid sjön Flåsjön i norra Jämtland

Författare: Gunilla Wikström och Elna Linde, 19/3-2023

Innehållsförteckning

• Förord
• Bakgrund
• ”Stenålder”
• Karta över stenåldersfynd
• Foto stenåldersyxa
• ”Jordbruk”
• Karta tom ca 1950
• Utdrag ur Birger Källbergs befolkningssammanställning
• Några foton tom ca 1950

Förord

Denna beskrivning av byarna påbörjades 2017 av Elna Linde och Gunilla Wikström, och fler har bidragit med information. Tanken med dokumentet är att det ska vara en övergripande historisk tillbakablick, vilket gör att beskrivningen inte är fullt ut komplett och i vissa fall starkt förenklad. Denna grova överblick ger förhoppningsvis viss information om bygdens historia, byarnas framväxt och livet för de som verkade i dessa. Dokumentet är levande i den meningen att det allt eftersom uppdateras och kompletteras.

Birger Källbergs sammanställning över familjer som varit verksamma i Flåsjöbygden har varit en viktig utgångspunkt liksom inte minst det historiska material som finns samlat i bystugan.¹ Även Strömsboken kan vara en källa för mindre mängd historisk information om byarna (några bilder).²

För den som vill veta mera i detalj så hänvisar vi till annan historisk dokumentation, tex Landsarkivet för en viss fastighets historik eller folkbokföringen.

Bakgrund

Byarna med nuvarande namnen Stornäsudden och Östra Havsnäs ligger i Flåsjöbygden, och ett gammalt namn för Östra Havsnäs kan ha varit Risudden. Byarna ligger på östra sidan av Flåsjön och deras historia sammanfaller därför med den för Flåsjöbygden i allmänhet och i synnerhet med Havsnäs historia³.

Tiden innan människorna utgjordes bland annat av istiden. Mycket tjock inlandsis har troligen format Kalkbergets karaktäristiska siluett. Det finns även en del större stenar, ca 3 meter i höjd och bredd, som är spruckna och frågan är om något annat än just inlandsisen kunnat ge upphov till detta.

Stenåldersmänniskor⁴ har funnits i bygden och spår efter flera lägerplatser har hittats. De var jägare, fiskare och växtsamlare. Att kunna hantera elden för skydd, värme och matlagning var en mycket viktig förutsättning. En stenåldersyxa har hittats i Östra Havsnäs och finns numera på Jamtli. Den sk Lövberga-skidan, som hittats i Flåsjön inte långt från Östra Havsnäs, är daterad till år 400-500. Flera historiska fynd är gjorda längs byarnas stränder samt att det i referens⁵ framgår följande …”I Alanäs finns inga säkra belägg för förhistoriska gravar. Dock finns stensättningar som kan vara gravar. Som exempel kan nämnas två stensättningar vid östra Havsnäs och väster om Siljeåsen vid sjön Flåsjön.”…

Viss osäkerhet råder för vad som så småningom hände med stenåldersmänniskorna. Detta innebär att det parallellt har kunnat vara grupper av människor som fortsatte med jakt, fiske och växtinsamling, medan andra utifrån ny kunskap så smått började med djurhushållning och odling. Kanske några så småningom började odla i närliggande områden, såsom Strömsund, Hoting och Strand, och längre fram i senare generationer återvände till Flåsjöbygden genom giftermål i byarna Alanäs, Havsnäs, Ringvattnet etc. Eller så lämnade stenåldersmänniskorna helt bygden, kanske pga den mycket stränga och fleråriga sk Fimbulvintern, och att den därför kom att sakna befolkning ca 1000 år till dess att bönder blev bofasta.

---

¹ Gamla kort med tillhörande information nertecknad av Elna Linde mfl, skolminnen nertecknade av Gudrun Enstam f. Lindberg, dokument om när skolan byggdes mm.
² Årsbok som publiceras av Ströms hembygdsförening.
³ Mer information om Havsnäs finns på www.havsnas.se (mar 2023).
⁴ I detta dokument avses tiden runt år 500, i andra sammanhang kan begreppet stenålder vara tidigare.
⁵ ”Kulturmiljöer i Strömsunds kommun”, Jämtlands läns museum, Kulturhistorisk utredning 46, 2001, ISBN: 91-7948-172-8

Jordbruk med odling och djurhushållning växte fram i Strömsund med omnejd och Flåsjöbygden användes som ”utmark” för fiske och jakt. Detta innebar att man nyttjade de naturtillgångar som fanns att tillgå men man bodde inte permanent i bygden.

Genom skattskrivning mm så är det känt att from 1600-talet så invandrade sk svedjefinnar till Flåsjöbygden som odlade upp marken och blev bofasta bönder. Detta pga hårda tider i Finland samtidigt som kungen uppmuntrade till inflyttning till Sverige. En av dessa finnar med maka bosatte sig i det vi idag kallar byn Havsnäs, vilken ligger på andra sidan sjön till det vi dag kallar Stornäsudden och Östra Havsnäs. Till en början användes således marken hörande till de två byarna för jakt och slått av de som bodde i Havsnäs med omnejd.

Stornäsudden och Östra Havsnäs kommer till en början att bebos av personer med anknytning till Havsnäs (båda, eller den ena i ett par), men även av personer från andra byar inom Flåsjöbygden. De två byarna beboddes (tex genom giftermål) även av personer som ej hade anknytning till Flåsjöbygden, från Tåsjö, Risbäck etc. Det verkar enligt Birger Källbergs befolkningssammanställning (del 1) ha varit ett hårt liv, eftersom det i vissa fall var mer än hälften av barnen i en familj som dog av bland annat difteri och/eller tbc. I början var det få bönder med stora landarealer som försörjde sig på bara småskaligt och lokalt baserat jord- och skogsbruk kombinerat med viss byteshandel (jordbruksprodukter, djurskinn mm mot salt, kryddor, metaller etc).

På 1850-talet började skogen bli en viktig exportvara och storskalig skogsindustri växte fram. Skogsmarker togs således i stor utsträckning över av personer och skogsbolag med bas ej i Flåsjöbygden. Tillgången till lönebaserat skogsarbete gjorde det möjligt att kunna försörja sig på mindre marker. På detta sätt blev det möjligt för efterkommande generation att driva jordbruk i närheten av sina föräldrar, samtidigt som de ursprungliga stora fastigheterna med skog och åkermark delades och resulterade i flera mindre. Stora arealer av bygdens skogsmark övertogs allt eftersom av skogsbolag.

Vägen mellan byarna och Lövberga/Strömsund byggdes i början av 1900-talet, och vägen mellan byarna och Lövvik runt 1940, innan dess var det stigar. Byarna hade egen skola och affär, liksom post och telefonväxel.

Ångkraft ersatte så småningom till viss del muskelkraft tex för drift av fabriksmaskiner och fordon.⁶ Elektricitet underlättade livet på många sätt, för tex ljus, vatten (vattenpumpar) samt matförvaring (kyl och frys).⁷

Alanäs var en egen kommun under åren 1919-1951, i vilken de två byarna ingick, och på Landsarkivet finns informativa anteckningar från kommunfullmäktige om vad som hände i bygden kombinerat med händelser i omvärlden, tex andra världskriget.⁸

Efter andra världskriget, runt 1950/1960, tog automatiseringen fart på allvar för byarna pga förbränningsmotorns ökade användning. Traktorer, motorsågar etc gjorde att det behövdes färre verksamma inom jord- och skogsbruk. Bilar, bussar och lastbilar ersatte hästtransport samt ångdriven båttrafik, och i fallet med tågtrafik på Inlandsbanan så övergick den istället till att drivas av dieselmotorer.

Samtidigt med automatiseringen ökade urbaniseringen genom att centralorter började växa i storlek. Strömsund utvecklades som kommunalt centrum med handel och industrier som behövde anställa personal liksom inom offentlig sektor såsom skola, vård och omsorg mm. Resultatet blev att många lämnade Flåsjöbygden efter uppväxtåren för att bosätta sig i närbelägna centralorter såsom tex Strömsund och Hoting eller längre bort tex i Östersund eller ännu längre bort i Stockholm eller någon annanstans i eller utanför Sverige.

År 2023 består Stornäsudden och Östra Havsnäs av fritidshus- och permanentboende och inflyttning av personer sker ibland med och utan tidigare anknytning till byarna.

---

⁶ Ångbåtstrafik med enligt uppgift av- och påstigningsbrygga i byn Östra Havsnäs. Ångdriven tågtrafik via Inlandsbanan med närmaste station kallad Renmyrskullen mellan åren 1936 och1962, enligt s 180 i boken ”Var stannade tåget? Sveriges järnvägsstationer från A till Ö. Stationer och hållplatser med persontrafik 1856-2013”, Hans Harlén,Trafik-Nostalgiska Förlaget, Stockholm, andra reviderade upplagan 2013.
⁷ Byarna fick troligen elektricitet på 1940-talet.
8 Hembygdsföreningen i Alanäset samt studiecirkeln ”Gräv där du står” möjliggjorde skriften ”Alanäs kommunfullmäktige 1919-1951” som sammanställdes av Nils Strömgren. Skriften finns i boken Havsnäs Bygdeförening, häfte 1-8, 15/12-1977 och fanns 2018 på Landsarkivet i Östersund.

”Stenålder”

Nedan en förenklad kopia av karta över de fyndplatser som enligt Riksantikvarieämbetets databas⁹ finns i anslutning till de två byarna. För mera detaljerad karta och tillhörande beskrivningar av fynden hänvisas till databasen i fråga.

Karta över stenåldersfynd

Många av dessa fornfynd hittades i samband med den inventering som gjordes innan sjön skulle regleras på 1940-talet. Fynden kan tex vara sk skärvsten, dvs små spruckna stenar efter lägereldar etc (och svåra att upptäcka i efterhand). Observera att alla fornfynd inte finns samlade i denna databas, tex så saknas stenåldersyxan nedan.

Foto stenåldersyxa

Yxan på bilden nedan är från Östra-Havsnäs. På Jamtli fanns 2017 en monter med denna yxa samt tillhörande text enligt ”Fredgårdsyxa av porfyr. ¹⁰

---

⁹ På Riksantikvarieämbetets hemsida (http://www.raa.se, mar 2023) finns tex Fornsök. I fallet med Fornsök så räcker det med att för län ange Jämtland och därefter välja Strömsunds kommun och slutligen under fritext ange Alanäs (tex Alanäs 20:1 är i närheten av östra Havsnäs).
¹⁰ ”Stenåldersyxan” hittades enligt uppgift på fastighet 14 i karta 2 och då strax ovanför vägen räknat från sjön.
¹¹ Finns med i detta dokument efter tillstånd av Jamtli museum.

”Jordbruk”

Odling och djurhushållning kännetecknar denna tid, med inslag av jakt, fiske och växtinsamling. Trähus som boningshus men även tillhörande separata hus i trä för djuren (ladugårdar) mm. Under denna tid dominerade permanentboende, med till en början eget jordbruk som bas som sedan allt eftersom kompletterades i ökande grad med lönearbete för skogsbolag etc. I Bebyggelseregistret¹² finns ett antal byggnader från de två byarna registrerade.

Gamla boningshus av typen ”enkelstugor” var enligt tidigare nämnd referens¹³ vanliga till 1900-talets början och mellan 1933-1941 byggdes de flesta sk Per-Albin torp¹⁴.

Nedan görs ett försök att kombinera tidigare gjort mycket värdefullt arbete av Birger Källberg (befolkningssammanställning med fokus på familjer) med viss information om vissa fastigheter i Stornäsudden och Östra Havsnäs. Detta för att i stora drag kunna få en bild över byarnas framväxt och hur det kan ha sett ut fram till ca 1950.

Siffrorna i karta 2 nedan motsvarar siffrorna i efterföljande beskrivning. Dessa siffrors placering i kartan är ej exakta, likaså refereras inte till samtliga personer med koppling till de två byarna som omnämns i Birgers material med i kartan. För mera komplett och detaljerad information om viss fastighet eller familj hänvisas vid behov till Landsarkivets fastighetsregister, folkbokföring etc. I några fall har vi kompletterat med av oss känd information, tex i fallet med vissa ensamstående med eller utan barn. Därefter återges visst utdrag ur Birger Källbergs material med koppling till de två byarna.

Slutligen finns kopia på några gamla foton hämtade från bildarkivet i bystugan, vilka åskådliggör gångna tider både vad gäller arbete och nöjen.

---

¹² På Riksantikvarieämbetets hemsida (http://www.raa.se, mar 2023) finns tex Bebyggelseregistret.
¹³ ”Kulturmiljöer i Strömsunds kommun”, se vidare fotnot 5.
¹⁴ Dessa torp byggdes från en typskiss som gör att de liknar varandra och stödet för att bygga dessa inrättades under statsminister Per-Albin Hansson.

Karta tom ca 1950

1. Troligen den första fastigheten i Stornäsudden och den beboddes av Per Jakobsson och Anna Jakobsdotter (Ha 158), därefter Nils Petter Lindberg och Eva Matilda Hemmingsdotter (Ha 228)¹⁵.
2. Denna fastighet beboddes troligen av en son till Nils Petter Lindberg, nämligen Jonas Emanuel Lindberg med frun Anna (Ha 222).
3. Jakob Persson Blom¹⁶ och Anna Karolina Salmonsdotter (Ha 41). Denna fastighet gick sedan i arv till dottern Anna och hennes make Jonas P Eriksson (Ha 97).
4. Nils Olof Moberg och Anna Stina Karlsdotter (Ha 247), och därefter Jonas Vilhelm Karlberg och Klara Kristina Moberg (Ha 198)¹⁷. Det fanns även till denna fastighet en närliggande som Arvid Arljung¹⁸ bodde i.
5. Per Arvid Hamkvist och Emma Lydia Johansdotter (Ha 128).¹⁹
6. Hans Simon Svensson och Jonata Persson (Ha 395). Därefter bodde familjen Ortman även här.²⁰
7. I detta lilla torp bodde troligen Jonas Erik Svensson och Hilma Eleonora Svensdotter (Ha 397).²¹ Inga spår finns kvar av detta hus.
8. Israel Johansson²²och Kristina Matilda Mårtensdotter (Ha 160), därefter en kortare tid Johan Ingemar Johansson och Anna Retina Hofflin (Ha 165).²³
9. Nils Gustav Lindberg och Hanna Margareta Jörgensdotter (Ha 227).²⁴
10. Jonas Erik Svensson och Hilma Eleonora Svensdotter (Ha 397). Därefter Daniel Jonsson och Sara Lovisa Nilsdotter (Ha 180) och efter det Erik Hildebrand Danielsson och Märta Elisabeth Persson (Ha 55).²⁵
11. Jakob Einar Johansson Arljung och Signe Emelinda Strand (Ha 11)
12. Jöns Vilhelm Johansson och Maria Fredrika Strand (Ha 167)²⁶
    Lars Holmlund²⁷ och Anna Erika Mårtensson (Ha 146).
13. Erik Eriksson Strand och Lovisa Fredrika Salmonsdotter (Ha 347).²⁸
    Även sonen Karl Erik Elof Strand och frun Inga Marie Danielsson (Ha 349) har bott här (därav ”Kalle Strands backen”)
14. Per August Olsson²⁹ och Hulda Karolina Jönsson (Ha 305) har bott här.
    Denna siffermarkering får också inkludera det hus som ligger närmast 15, dvs där Johan (John) Ludvig Strand och Iris Augusta Maria Backlund (Ha 348) bodde.³⁰
15. Svante Robert Svärd och hushållerskan Anna Maria Svensson (Ha399)³¹.
16. Oskar Wikström med frun Helga, därefter Folke Lindberg med fru Margit (Ha 228).
17. Jöns Ulrik Vikström³² och Anna Margareta Lindberg (Ha 412).
18. Per Holmlund och Klara Kristina Holm (Ha 147)³³, därefter Karl Olof Elfström och Emma Margareta Kunigunda (Kunda) Persson (Ha 81).
19. Lars Holmlund och Anna Erika Mårtensson, Sixten Arljung och frun Maria bodde här ett tag innan de flyttade till 8. Därefter bodde här Oskar Arne Eriksson och Sally Margareta Sundin (Ha 103)³⁴.
20. Klas Holm och Hilma Margareta Forsberg (Ha 141) och därefter Karl Bertil Sundin och Göta Evelina Eriksson (Ha 369).³⁵

---

¹⁵ Familjen inflyttad 1906 från Siljeåsen. Sonen Nils Gustav Lindberg bosatte sig i Östra Havsnäs i fastighet numrerad 9 i karta. Folke Lindberg, en bror till Nils Gustav, hade fastighet numrerad 16 i karta.
¹⁶ Son till Per Jakobsson.
¹⁷ Kristina Moberg är troligen dotter till Nils Olof Moberg och Anna Stina Karlsdotter (Ha 247). Antar därför att dottern övertog fastigheten av föräldrarna.
¹⁸ Son till Jakob Einar Johansson Arljung.
¹⁹ Verkar enligt Birger Källbergs sammanställning som om de 1898 bosatte sig i Östra Havsnäs. Vidare som att Per Arvids föräldrar var de första som hade fastighet numrerad 1 i karta, och att Per Arvid i sin tur hade anknytning till Ha 319 Kalkberget på andra sidan sjön. Söder om byn finns de sk Hamkvist odlingarna, och därmed troligen en koppling till Havsnäs genom Ha 126 (Lillholmen) och ursprungligen som det verkar Ha 125.
²⁰ Ensamstående kvinna, Anna från Dorotea-trakten, med tre barn.
²¹ Skaffade därefter troligen fastighet numrerad 10 i karta.
²² Son till Johan Jakobsson från Kalkberget samt frun Maria Kristina Jönsdotter från Lidsjöberg.
²³ Här fanns enligt uppgift en av- och påstigningsbrygga för ångbåtstrafiken.
²⁴ Byarnas post fanns här en tid.
²⁵ Byarnas telefonväxel fanns här, liksom även byarnas post en tid.
²⁶ Signe Emelinda och Maria Fredrika systrar (med far Erik Eriksson Strand) och Jakob Einar och Jöns Vilhelm bröder (med far Israel Johannsson).
²⁷ Per och Lars Holmlund var bröder och deras föräldrar var Anders Holmlund (f 1830, Harr 58 dvs Harrsjön) och Kerstin Pålsdotter (f 1833, Ström). Föräldrarna Anders och Kerstin (Ha 144) hade det sk Holmlundstorpet i Havsnäs. Lars son Anders Emanuel (”Manne”) Holmlund och dennes fru Marta Eugenia Sjölander bodde i en fastighet nere vid sjön mellan fastighet nr 11 och 12 i karta. Lars Holmlund med fru flyttade troligen senare till fastighet 19.
²⁸ Familjen flyttade från Harrsjön till Ringvattnet 1905 och från Storholmen till Östra Havsnäs 1930. Sonen Johan Ludvig bodde i en närliggande fastighet.
²⁹ Per (Pelle) August verkar enligt Birger K:s material komma från Storholmen (Stor 20).
³⁰ Här fanns byarnas affär (ombud för Konsum), men en liten affär fanns en tid även i skolan.
³¹ Enligt uppgift kom Anna från Hoverudden. Annas dotter Mia bodde också här och uppfostrade själv tre barn.
³² Ulrik har anknytning till Ha 417 enligt Birger K:s material, dvs troligen är föräldrarna Pål Jönsson Vikström (f 1857, Järilvattnet) och Amalia Elisabeth Jönsdotter (f 1865, Ha 381).
³³ Av Pers och Klara Kristinas sex barn så dog fyra (bla av tbc) enligt Birger K:s material.
³⁴ Inflyttad 1956 från Tåsjö. Margareta och grannen Bertil var syskon, liksom Arne och Göta var det. Ytterligare syskon till Bertil och Margareta finns i Birgers material nämligen Agnes, som var gift med en son till Ulrik Vikström vid namn Haldo (Ha 411), samt Inez som var gift med Karl-Gunnar (Ha 323). Syskonen Bertil, Margareta, Agnes, Inez och Lennart miste tidigt pga sjukdom sin mor och var därför tvungna att ta hand om varandra då fadern Karl Sundin (Ha 370) var tvungen att arbeta.
³⁵ Först att bo på denna fastighet var Klas Holm med familj. Stig Lundegren, och frun Ragnhild med anknytning till Östra Havsnäs, bodde här en kort tid innan de flyttade vidare till östersund. Bertil och Göta flyttade in 1956, de flyttade då från den närbelägna byn Storselet. Bertils far Karl, liksom Bertils bror Lennart, bodde i egna hus nära Bertil och Margareta. Karl blev som barn såld som ”lill-dräng” då hans föräldrar pga fattigdom inte kunde ta hand om alla sina barn.

Utdrag ur Birger Källbergs befolkningssammanställning

Enligt Birger Källbergs sammanställning³⁶från 1981 om boende i Alanäs socken (del 1), med reservation för att vi kunnat missat något, berörs Östra Havsnäs och Stornäsudden i kapitlet för Havsnäs (förkortat Ha) enligt nedan.

Inflyttningsdatum framgår sällan, så vi har därför utgått från mannens födelsedatum för att försöka få en uppfattning om vilka som kan ha varit bland de första som flyttade in (mannen var ofta äldre än kvinnan därav han nämnd först). Således viss osäkerhet, men kan förhoppningsvis ge viss överblick om ungefär när byarna började bli till. Stornäsudden beboddes med fast boende troligen före Östra Havsnäs (typ runt 1830), och Östra Havsnäs runt 1880.

Närliggande bebyggelse till Östra Havsnäs är Renmyrskullen och denna finns upptagen i Birger K:s material (del 2) i kapitlet om Storholmen, dvs STOR 2, 21 och 29 (dvs ej under Havnäs Ha som Östra Havsnäs och Stornäsudden). Närliggande till Stornäsudden är Hoverudden och Storselet, men dessa finns inte med i Birgers material eftersom de ligger i Ångermanland (utanför Alanäs socken).

I fallet med Stornäsudden så kan det vara enligt

Ha 158:	Per Jakobsson (född 1817, Ha 319)
	Anna Jakobsdotter (född 1818)
Ha 41:	Jakob Persson Blom (f 1852, Ha 158)
	Anna Karolina Salmonsdotter (f 1850, Vilhelmina37)
Ha 228:	Nils Petter Lindberg (f 1854, Håsjö)
	Eva Matilda Hemmingsdotter (f 1864, Tåsjö)
Ha 97:	Jonas Petter Eriksson (f 1880, Fjällsjö, kronotorpare)
	Ester Viktoria Eliasson (f , Bodum)
	Anna Gustava Blom (f 1888, Ha 41)
Ha 222:	Jonas Emanuel Lindberg (f 1891, Ha 228)
	Anna Eriksson (f 1889, Ha 211)
Ha 396:	John Konrad Svensson (f 1918)
	Märta Magdalena Persson (f 1924, Häggenås)
Ha 92:	Fritz Tore Emanuel Eriksson (f 1929, Ha 107)
	Sonja Margareta Eriksson (f 1931, Ström)

I fallet med Östra Havsnäs kan det vara enligt

Ha 247:	Nils Olof Moberg (f 1847, Ramsele)
	Anna Stina Karlsdotter (f 1856, Dorotea)
Ha 147:	Per Holmlund (f 1856, Ha 144)
	Klara Kristina Holm (f 1855, Vilhelmina).
Ha 146:	Lars Holmlund (f 1860, Ha144)
	Anna Erika Mårtensson (f 1858, Tåsjö)38
Ha 160:	Israel Johansson (f 1861, Ha 156)
	Kristina Matilda Mårtensdotter (f 1863, Tåsjö)
Ha 397:	Jonas Erik Svensson (f 1862, Storselet Tåsjö)
	Hilma Eleonora Svensdotter (f 1874, Lycksele)
Ha 180:	Daniel Jonsson (f 1863, Frostviken)
	Sara Lovisa Nilsdotter (f 1866, Dorotea)
Ha 347:	Erik Eriksson Strand (f 1868, Harr 49)
	Lovisa Fredrika Salmonsdotter (f 1873, Tåsjö)
Ha 395:	Hans Simon Svensson (f 1870, Tåsjö)
	Jonata Persson (f 1883, Tåsjö)
Ha 128:	Per Arvid Hamkvist (f 1875, Ha 158)
	Emma Lydia Johansdotter (f 1872, Dorotea)
Ha 399:	Svante Robert Svärd (f 1878, Tåsjö)
	Anna Maria Svensson (f 1886, Tåsjö)
Ha 141:	Klas Mikael Jakobsson Holm (f 1879, Ström)
	Valborg Nilsdotter (f 1884, Ström)
	Hilma Margareta Forsberg (f 1885, Fjällsjö)
Ha 370:	Karl Olof Sundin (f 1882, Tåsjö)
	Anna Linnea Jakobsson
Ha 145:	Anders Emanuel Holmlund (f 1884, Ha146)
	Marta Eugenia Sjölander (f 1886, Tåsjö)
Ha 412:	Jöns Ulrik Vikström (f 1884, Ha 417)
	Anna Margareta Lindberg (f 1893, Ha 228)
Ha 227:	Nils Gustav Lindberg (f 1886, Ha 228)
	Hanna Margareta Jörgensdotter (f 1892, Opdal i Norge)
	Emma Linnea Norrman (f 1899, Lit)
Ha 198:	Jonas Vilhelm Karlberg (f 1888, Bodum)
	Klara Kristina Moberg (f 1884, Ha 247)
	Anna Brita Jonsdotter (f 1890, Häggenås)
Ha 165:	Johan Ingemar Johansson (f 1888, Ha 160)
	Anna Retina Hofflin (f 1897, Håsjö)
Ha 11:	Jakob Einar Johansson Arjung (f 1890, Ha 160)
	Signe Emelinda Strand (f 1896, Ha 347)
Ha 46:	Per Jonas Algot Blom (f 1892), Ha 45)
	Enny Erika Hamqvist (f 1910, Ha 128)
Ha 81:	Karl Olof Elfström (f 1893, Ha 79)
	Emma Margareta Kunigunda (Kunda) Persson (f 1899, Risbäck)
Ha 55:	Erik Hildebrand Danielsson (f 1895, Dorotea, Ha 180)
	Märta Karolina Elisabeth Persson (f 1897, Risbäck)
Ha 167:	Jöns Vilhelm Johansson (f 1895, Ha 160)
	Maria Fredrika Strand (f 1908, Ha 347)
Ha 305:	Per August Olsson (f 1898, Ha291)
	Hulda Karolina Jönsson (f 1910, Frostviken)
Ha 348:	Johan (John) Ludvig Strand (f 1898, Ha 347)
	Iris Augusta Maria Backlund (f 1896, Ha 17)
Ha 16:	Anders Manfred Backlund (f 1903, Ha 17)
	Runa Eleonora Edström (f 1916, Jä 11)
Ha 316:	Bror August Leonard Persson (f 1903, Risbäck)
	Enny Erika Blom (f 1910, Ha 46)
Ha 53:	Fritz Teodor Dahle´n (f 1904, Tåsjö)
	Karolina Elisabeth Svensson (f 1909, Ha 395)
Ha 229:	Per Folke Lindberg (f 1905, Ha 228)
	Margit Vilhelmina Johansson (f 1920, Sorsele)
Ha 56:	Karl Viktor Danielsson (f 1908, Ha 57)
	Naemi Taraldsson (f 1907, Ström)
Ha 197:	Johan Olof Karlberg (f 1910, Ha 198)
	Olga Alice Viola Olsson (f 1915, Stockholm)
Ha 349:	Karl Erik Elof Strand (f 1912, Ha 347)
	Inga Marie Danielsson (f 1918, Åsele)
Ha 10:	Erik Arvid Arljung (f 1914, Ha 11)
	Anna Kristina Karlberg (f 1917, Ha 198)
Ha 295:	Tage Olofsson (f 1915, Ha 294)
	Ingrid Viola Hildebrandsson (f 1936, Ha 55)
Ha 12:	Jakob Sixten Arljung (f 1917, Ha 11)
	Maria Josefina Eriksson (f 1912, Tåsjö)
Ha 9:	Aldis Israel Arljung (f 1920, Ha 11)
	Johanna Martina Johansson (f 1921, Laxsjö)
Ha 103:	Oskar Arne Eriksson (f 1920, Bodum)
	Sally Margareta Sundin (f 1923, Ha 370)
Ha 369:	Karl Bertil Sundin (f 1921, Ha 370)
	Göta Evelina Eriksson (f 1916, Bodum)
Ha 200:	Karl Vilhelm Karlberg (f 1923, Ha 198)
	Gudrun Margareta Jonsson (f 1927, Tåsjö)
Ha 346:	Artur Hildemar Strand (f 1924, Ha 348)
	Irma Ingegerd Persson (f 1926, Åsele)
Ha 411:	Gerd Haldo Vikström (f 1924, Ha 412)
	Agnes Birgitta Sundin (f 1934, Ha 370)
Ha 323:	Karl Gunnar Persson (f 1925, Ström)
	Inez Maria Sundin (f 1928, Ha 370)
Ha 138:	Erik Hildebrandsson (f 1926, Ha 55)
	Tekla Ingeborg Eldstål (f 1925, Korpilombolo)
Ha 116:	Axel Adolf Forsberg (f 1930, Gargnäs i Västerbotten)
	Karin Lovisa Hildebrandsson (f 1934, Ha 55)

---

³⁶ Finns att tillgå på www.havsnas.se (under rubriken Historik) eller i pappersform i bystugan.
³⁷ Det är troligen inte själva huvudorten som ofta avses, utan Vilhelmina socken/kommun.

Några foton tom ca 1950

Det finns flera intressanta bilder samlade i bystugan om hur livet kunde te sig i de två byarna, men av praktiska skäl kan vi för detta dokument bara välja ut några. Hårt arbete var det vanliga, men även tid för umgänge som ombyte. Fler bilder togs i regel på män, så därför färre med kvinnor. Bilderna nedan kan i vissa fall, pga inscanning och sedan anpassade för utskrift på papper, vara något oklara, men originalen finns att titta på i byarnas gemensamma bildarkiv.

1. Sommarfika ca 1928

Få tillfällen då det fanns tid över till något annat än hårt arbete men denna bild visar en träff i finkläder en sommardag runt 1928. Enligt information i bildarkivet främre raden från vänster: Hilma Svensson, okänd, Lydia Hamkvist, Lovisa Danielsson, Klara Holmlund, Amalia Vikström. Barnet på marken är Erik Hildebrandsson. Bakre raden från vänster: Märta Danielsson, Linnea Lindberg, Signe Arljung, Helga Vikström.

2. Musicerande i det gröna

Enligt byarnas gemensamma bildarkiv främre raden från vänster: Dagny Lindberg och Frida Danielsson. Bakre raden: Lina Svensson-Dahlen och Enny Hamkvist-Persson.

3. Fest och musik

Per Holmlund med fiolen, Klara till vänster i ”kvinnoraden” och därefter Frida Danielsson. Längst till vänster Valle Hamkvist.

4. Skolbild från ca 1929

I och med lag på skolgång för barnen så behövde byarna anordna skola och med över tid ökat stöd av kommunerna. Tidstypiskt med träbänkar och orgel. Enligt bildarkivets uppgifter heter lärarinnan Britta Mickelsson och är från Järvsand. Pojkarna i den övre raden går bara tillfälligtvis i denna skola, de är från Hoverudden och går vanligtvis i Lövvik. Främre raden från höger som nummer 2 är troligen Arne Vikström och nummer 3 troligen Aldis eller Sixten Arljung. Mellan raden från vänster med flätor är troligen Ebba Eriksson från Stornäsudden. ³⁹

---

³⁹ När skolan lades ner 1953, så fick byarnas barn fortsättningsvis gå i skola i Lövberga och åka skolskjuts. Innan dess gick en del i Havsnäs vad gäller högre årskurser (och var då inneboende). Vidare valde byarna genom Signe Arljung att ”köpa loss” skolans orgel från kommunen vilket gör att den fortfarande finns kvar. Efter att skolan stängde så användes enligt uppgift huset för vanligt boende en tid kombinerat med en mindre affär (ombud för Halvar Wiik som hade affär i Alavattnet, Havsnäs och senare i Strömsund).
Inga Olofsson (född Ingrid Hildebrandsson) var en av flera som var drivande för att byföreningen så småningom övertog skolan som samlingslokal.

5. Skolgymnastik i slutet av 1930-talet

Fotot visar en av de allra första gångerna eleverna fick ha skolgymnastik, med speciella kläder för detta.

Främre raden från vänster: Tyr Olofsson, Kerstin Dahlen, Ragnhild Johansson, Elsie Svensson, Elsa (Nettan) Olsson.

Bakre raden: Sigvard Lindberg, Erik Hildebrandsson, Elna Lindberg, Gudrun Elfström, Per Arljung, Bure Elfström.

6. Skolavslutningar

Bilden nedan från byarnas bildarkiv och visar skolavslutning på 1930-talet. Lärarinna är Emma Jonasson.

Enligt bildarkivets informationstext bakre raden från vänster på ett ungefär: Tage Eriksson (1921), Jarle Lindberg (1922), Aldis Arljung (1920). Mellersta raden från vänster: Aina Strand (1922), Rina Holmkvist, Anna-Stina Svensson. Främre raden från vänster: Allan Vikström, Artur Strand, Haldo Vikström (1924), Inez Eriksson (1925), Lisa Svensson.

Bilden nedan från 1939-40. Bilden och tillhörande information från byarnas bildarkiv. Lärarinna är Emma Jonasson från Skalänge (Åsarna).

Sittande från vänster: Bure Elfström, Per Arljung, Tyr Olovsson, Sigvard Lindberg, Åke Svensson, Ludvig Strand.
Stående: Gudrun Elfström, Ragnhild Johansson, Elsa Eriksson, Gunvor Mattsson, Elsa Olsson, Kerstin Dahlen, Elsie Svensson, och de två längst bak är från vänster Elna Lindberg och Erik Hildebrandsson

7. Höslått på Stornäsudden

Enligt bildarkivets informationstext från vänster: Nils-Petter Lindberg, Gustav L., Frida L., Folke, Johan-Petter. Sittande: Eva, Anna och Jonas.

8. ”Butös” på Rosbergsbodarna

Flera fäbodvallar fanns mellan Östra Havsnäs och Flåsjökajen som användes av boende på Stor- och Lillholmen. Enligt kartor av idag kan man se att ägarna har givit namn till flera av dessa, förutom Rosbergsbodarna även tex Holmbodarna. Hamkvist-odlingarna (myrslått) med koppling till Havsnäs genom Ha 126 (Lillholmen) och ursprungligen som det verkar Ha 125. Vad gäller byarna själva, dvs Stornäsudden och Östra Havsnäs, så behövde man enligt uppgift inga fäbodvallar utan boskapen släpptes vid behov ut i skogen för bete. Enligt uppgift brukade personer från byarna hälsa på de som var på fäbodvallarna.

9. Röjning

Fotot visar några av byns män i samband med röjning i Östra Havsnäs. Enligt bildarkivets informationstext längst till vänster: Folke och Johan Lindberg. I mitten: Nicke Danielsson. Längst till höger: Ragnar och Artur Hamkvist.

10. Skogsarbete

Fotot visar några av byns män i arbete. Från vänster: Jonas Erik Svensson, arbetsledare Edman från Järvsand samt Robert Svärd.⁴⁰

---

⁴⁰ Flottning var även en typ av arbete som hörde ihop med skogsarbete. I Jamtlis bildarkiv (www.jamtli.com) finns några gamla bilder på flottning på Flåsjön och då inte minst bild JWS21 som visar timmerflottning i Ursbäcken 1920-tal med Uno Hamkvist, Havsnäs, Einar Arljung, Östra Havsnäs, Johan Karlberg, Östra Havsnäs, Arvid Arljung, Östra Havsnäs och Axel Sundkvist, Havsnäs. Flottningen på Flåsjön och Ångermanälven slutade runt 1980.

11. Grävarbete

Enligt bildarkivets informationstext: Hugo Backlund, Olle Edström, Gustav Elfström, Johan Strand, Per Olsson och Johan Karlberg.

12. Älgjakt